Växjös kommunfullmäktige 23 april 2024

Kommunstyrelsens förslag

1. Kommunfullmäktige godkänner Årsredovisning 2023.
2. Kommunfullmäktige godkänner avsättning till resultatutjämningsreserven (RUR) med 93 miljoner kronor av årets resultat.
3. Kommunfullmäktige beslutar att vid avstämning av kommunallagens balanskrav kommande år kan ackumulerade överskott justerade enligt balanskravet till och med år 2023 på 1 823 miljoner kronor (utöver medel avsatta till RUR) användas till att möta eventuella tillfälliga intäktsminskningar eller kostnadsökningar med hänvisning till synnerliga skäl.
4. Kommunfullmäktige beslutar att nämnders och styrelsens egna kapital omförs i enlighet med bilaga ”Specifikation balansering av 2023 års resultat”.

Bakgrund

Växjö kommuns resultat för år 2023 uppgår till 155 miljoner kronor och kommunkoncernens totala resultat uppgår till 57 miljoner kronor.

Resultatet för år 2023 förklaras huvudsakligen av ett högt utfall av skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag för perioden. Orsakerna till den höga resultatnivån är en kombination av flera orsaker där positiva skatteavräkningar och regleringsbidrag från staten påverkat året positivt. På kostnadssidan märks effekter av höga pensionskostnader, avsättning för sjörestaurering samt särskilda satsningar som gjorts under året. En övergripande analys av kommunens kostnadsutveckling visar att ett flertal kostnadsslag ökar till följd av en högre inflationstakt.

Gemensam finansiering redovisar en avvikelse mot budget på 54 miljoner kronor och nämnderna en positiv avvikelse på 76 miljoner kronor.

Kommunstyrelsens förslag

Kommunfullmäktige besvarar motionen med att samhällsbyggnadsnämnden redan arbetar med en översyn av de i översiktsplanen antagna riktlinjerna för byggande på jordbruksmark för enstaka byggnader.

Bakgrund

Jon Malmqvist (KD) och Lars-Göran Svensson (M) har inkommit med en motion som föreslår att kommunchefen ska få i ”uppdrag att göra en översyn av Växjö kommuns regler rörande nybyggnation på jordbruksmark”.

Riktlinjer för byggande på jordbruksmark antogs 2021-01-28 § 7 av dåvarande byggnadsnämnden. Riktlinjerna uppdaterades under 2021 och arbetades sedan in i kommunens översiktsplan som antogs av kommunfullmäktige 2021- 12-14 § 240.

I motionen föreslås förvaltningen att se över och förtydliga reglementet. Detta för att underlätta för både sökande, handläggande tjänstepersoner och beslutande politiker. Särskilt två kriterier föreslås ses över och förtydligas.

Kommunstyrelsens förslag

Kommunfullmäktige fastställer de nya avgiftsnivåerna efter justeringar enligt samhällsbyggnadsförvaltningens skrivelse, daterad den 19 februari 2024.

Bakgrund

I lagen om felparkeringsavgift (1976:206) föreskrivs det att regeringen får ange det högsta och det lägsta belopp som felparkeringsavgifter får fastställas till. Beloppen får därvid varieras med hänsyn till skilda slag av parkeringsöverträdelser. Avgiftens belopp fastställs av regeringen eller den myndighet eller kommun som regeringen bestämmer. I förordningen om felparkeringsavgift (1976:1128) anges det att kommunen fastställer felparkeringsavgiftens belopp. Avgiftens belopp får dock fastställas till lägst 75 kronor och högst 1 300 kronor.

Idag utförs en subvention för personer som löser månadskort. Subventionen behöver ändras.

Kommunstyrelsens förslag

Kommunfullmäktige fastställer de nya avgiftsnivåerna efter justeringar enligt samhällsbyggnadsförvaltningens skrivelse, daterad den 19 februari 2024.

Bakgrund

I lagen om felparkeringsavgift (1976:206) föreskrivs det att regeringen får ange det högsta och det lägsta belopp som felparkeringsavgifter får fastställas till. Beloppen får därvid varieras med hänsyn till skilda slag av parkeringsöverträdelser. Avgiftens belopp fastställs av regeringen eller den myndighet eller kommun som regeringen bestämmer. I förordningen om felparkeringsavgift (1976:1128) anges det att kommunen fastställer felparkeringsavgiftens belopp. Avgiftens belopp får dock fastställas till lägst 75 kronor och högst 1 300 kronor.

Idag utförs en subvention för personer som löser månadskort. Subventionen behöver ändras.

Kommunstyrelsens förslag

Kommunfullmäktige antar reglemente för kommunens revisorer enligt bifogat förslag daterat 2024-03-14.

Bakgrund

Kommunens revisorer har i § 46/2024 beslutat att kommunens revisorer godkänner revideringen av reglemente för kommunens revisorer samt att kommunens revisorer beslutar att skicka revideringen vidare till kommunfullmäktige för antagande.

Reglementet har reviderats till nuvarande organisationsstruktur och arbetssätt. De ändringar som föreslås har grund i kommunallagen och revisorernas arbetsordning

Förslag till beslut

Kommunfullmäktige noterar inkomna motioner och medborgarförslag och beslutar att överlämna beslutanderätten för medborgarförslagen enligt förteckningen nedan.

Bakgrund

Ett antal motioner och medborgarförslag har inkommit sedan senaste sammanträdet med kommunfullmäktige.

Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning § 3 kan fullmäktige i vissa fall, utan föregående beredning, överlåta till kommunstyrelsen eller till annan nämnd att besluta i ärende väckta genom medborgarförslag. I de fall ärendet är av principiell art eller av större vikt för kommunen får beslutanderätten inte överlåtas. Kommunstyrelsens beredning lämnar förslag på delegering.

Kommunstyrelsens beredning har föreslagit hur beslutanderätten ska överlämnas. Förslag till överlämning redovisas i anslutning till det inkomna förslaget.

Förslag till beslut

Kommunfullmäktige noterar informationen i protokollet.

Bakgrund

Följande rapporter och beslut meddelas kommunfullmäktige:

2024-04-11 Länsstyrelsen Skåne - Protokoll över inspektion av kommunens överförmyndarverksamhet
2024-03-26 Beslut från samhällsbyggnadsnämnden gällande Avrapportering för granskning av Växjö kommuns krisberedskap
2024-03-27 Länsstyrelsen Kronobergs beslut om efterträdare till uppdrag som ledamot i kommunfullmäktige

Förslag till beslut

Kommunfullmäktige medger att interpellationerna och frågan får ställas.

Bakgrund

Kommunfullmäktige ska vid sina sammanträden godkänna om framställda interpellationer och frågor som har inkommit får ställas.

Interpellation

"I det gamla kommunhuset fanns det mycket konstföremål. Upplevelsen är att den konsten som fanns i det gamla huset inte flyttade med till det nya kommunhuset. Vid nybyggnation ska 1 procent av kostnaden gå till konstnärlig utsmyckning, vilket jag tar för givet även gällde vid byggnationen av det nya kommunhuset. I det nya kommunhuset finns idag ny spännande konst, men det är viktigt att den gamla konsten används och inte är undangömd.

Med anledning av ovanstående undrar jag därför följande:

Vad har man gjort med konsten som blev kvar efter flytten från gamla kommunhuset?
Om man sålde konsten, vad blev då intäkterna av försäljningen?
Vad gjorde man med ovanstående summa?
Den konst som finns kvar idag, finns den dokumenterad?
Kommer man använda den konst som inte såldes vid framtida utsmyckning?
Finns det något värde upptaget i kommunens bokföring av den konst som finns kvar?"

Interpellation

"Vi lever i osäkra ekonomiska tider. Även om räntorna stabiliserats något den senaste tiden så kan vi nästan dagligen läsa i media om företag som varslar och människor som blivit arbetslösa. I osäkra tider är det viktigt att det finns goda möjligheter att söka sig till andra yrken på arbetsmarknaden. Ett sätt att byta yrkesbana eller gå från utanförskap till arbete kan vara via yrkesvux.

I budgeten för 2024 tillförde regeringen att 1 362 miljoner kronor för att förstärka regionala yrkesvux och 385 miljoner kronor för yrkeshögskoleutbildning för 2024. Det borde innebära att det finns goda möjligheter för kommunens invånare att få tillgång till sådan utbildning.

Med anledning av ovanstående undrar jag:

Hur ska fler arbetslösa utan utbildning utbilda sig till arbete?
Hur ska kommunen säkerställa att få mycket medel för yrkesvux, som nu utökas med 16 500 platser 2024?
Bara 68% av statsbidragen har i snitt används nationellt sedan 2017. Hur stor nyttjandegrad hade Växjö 2023?

Interpellation

Medarbetares arbetsmiljö inom äldreomsorgen. Vår kommun likt många andra i kommunsverige står inför utmaningar när det handlar om befolkningsutvecklingen. Fler blir äldre och färre är i arbetsför ålder. Vi behöver arbeta på bred front för att förebygga sjukdomar, för att fler ska välja omsorgsyrket och för att möta den digitala utvecklingen för att nämna några.

En av Socialdemokraternas absolut viktigaste valfråga handlade om att avskaffa minutjakten för omsorgens personal. Det gjordes gällande att det system som används i äldreomsorgen fungerar illa. Det stressar personalen och upplevs som stelbent för omsorgstagare och deras anhöriga. Man talade om löpande bandprincip och att det sätts en alldeles för kort tid för insatsen hos omsorgstagaren. Ett annat uttryck som användes i valrörelsen var att förslag måste bli verkstad. Efter nästan ett och ett halvt år startar man nu upp ett försöksprojekt att avskaffa minutjakten i två av våra hemvårdsgrupper.

Det system som används i Växjö kommun likt många andra heter Life care, där det efter biståndsbedömning är genomförd, läggs in en schablontid för de insatser som ska genomföras. Tiden kan justeras redan idag om behovet finns.

Personalen lyfter vikten av att skapa en attraktiv arbetsplats där fler vill arbeta. Om det inte finns mer personal blir schemat pressat hur man än gör.

Med hänsyn till ovanstående vill jag fråga Tomas Thornell följande:

1) Varför avskaffar ni inte minutjakten?
2) Kommer styrningen av tid hos omsorgstagare helt försvinna?
3) Hur säkerställs likabehandlingsprincipen när/om tidsstyrning avskaffas?
4) Leder avskaffande av tidsstyrning att fler söker sig till omsorgsyrken?

Sammanfattning

Följande fråga har inkommit inför dagens möte

• Fråga till kommunfullmäktiges ordförande Rose-Marie Holmqvist (S) från Christer Svensson (SD) om uteblivna protokoll